How to illustrate your blog – Att illustrera bloggen

One thing I find particularly fun is to get comments on my blog. One comment I got was that a blog with pictures was nicer to read. OK, I thought how do I illustrate social media or living in Paris? I’m sure there is a solution.

Lately I got my hands on this fantastic book: “Les Medias Sociaux Expliqués à Mon Boss” co-authored by a friend Hervé Kabla, of BlogAngels and they have illustrations! Lots of illustrations and good illustrations (I get my point across???) at that. And I have never been one to reinvent the wheel. In particular not when this particular wheel is so incredibly smooth running…

But this illustration got me thinking – if you are anything like me you launch yourself into any venture and you end up doing LOT more work than you could ever imagine. So how do you keep up the good work? Personally I try to use the proverbial elephant – how do you eat an elephant? Bit by bit.

Already the first stage – listen, monitor, evaluate can be tedious if we don’t know what to monitor and look for. And HOW long do we need to monitor for? A day? A week? A fourth night? When is enough material enough? And when is the effort enough? Can an effort even get enough when one always can do more?

But at least there is the illustration…

 

Något jag tycker är speciellt kul är när någon tar sig tid att kommentera min blogg. En sådan kommentar var att en blogg med bilder är trevligre att läsa. Så sedan dess har jag funderat på hur man kan illustrera en blogg om sociala medier eller att bo i Paris? Jag är säker på att det finns en lösning.

Så fick jag den här fantastiska boken i min hand: “Les Medias Sociaux Expliqués à Mon Boss” där min kompis Hervé Kabla, BlogAngels är medskribent, och där finns det illustrationer. Massor av illustrationer och bra illustrationer dessutom (tar jag i litet?) Och jag har aldrig tyckt att man behöver göra om något som redan finns – speciellt inte när det är så mycket bättre än jag själv skulle kunna göra.

Illustrationen jag har valt fick mig att börja tänka – om mina läsare liknar mig på något vis så innebär det att ni kastar er in i alla åtaganden fulla av entusiasm bara för att upptäcka att det var otroligt mycket mer arbete än du trodde. Så hur orkar man fortsätta? Själv använder jag mig av elefant-liknelsen: Hur äter man en elefant? I småbitar.

Redan steg et – lyssna och utvärdera kan bli långtråkigt om vi inte vet vad vi skall lyssna efter. Och hur LÄNGE måste vi lyssna och utvärdera innan vi börja sätta något på plats? En dag? En vecka? Fjorton dagar? När är tillräckligt material tillräckligt? När är tillräcklig ansträngning tillräcklig? Kan vi ens göra tillräckligt när det alltid finns mer att göra?

Men nu har jag åtminstone en illustration…